Ingvors.blogg.se

Då blev det äntligen julgardiner i alla fall. Jag trodde inte att jag skulle hinna med det, men det blev så fint så. Självklart så kan jag ju inte göra något helt smärtfritt! Av någon konstig anledning, jag vet inte vad, stoppade jag in pekfingret under nålen på symaskinen - AJ! Detta har aldrig hänt förut. Nålen gick in precis i nagelfästet - blodvite uppstod och maken fick plåstra om. Hur kul är det och gå omkring med fingertuta när det blir julfest i morgon? Å sen ska vi inte tala om köttbullarna som ska rullas innan jul! Men det brukar vanligtvis vara makens uppdrag så det får det väl bli i år också.

   Se så fina tomtar!

Nu är sonen på plats i Göteborg i alla fall. Första dagen på jobbet hade varit toppen. Det känns så skönt. Tänk om han hade sagt att det var pest. Då hade det bara varit att packa och köra hem allt igen. Ja, vart då? Till oss månne? I vilket fall hoppas jag att han kommer att trivas både med jobb och Göteborg. Nu är det bara att ställa sig i bostadskö och hoppas på ett försthandskontrakt.

Har suttit i en sådan där underbar telefonkö idag igen. Denna gången till Alfakassan. Efter ca. tjugo uppringningar med svaret att "alla handläggare är upptagna, var god försök igen" plus ca. 35 minuter i telefonkö. Pratade jag med en Emil som absolut inte kunde säga något om jag inte hade fullmakt från sonen. Även att jag förklarade att han inte kan sitta i telefonkö andra dagen på nya jobbet och att jag bara ville veta om hans papper hade kommit fram. Fick jag till svar att det spelar ingen roll om man väntar i två timmar i kö, regeln gäller för alla! Punkt slut! Varför utgår alla myndigheter från att man myglar eller nå´t? Man känner sig nästan kriminell bara för att ringa och ställa en fråga. Nu får han försöka ringa i mellandagarna om han är ledig något eller skicka in en fullmakt så att jag kan ringa. Sedan kommer det antagligen att ta ett par veckor till innan de vet och har fått papperen. Vilken byråkrati! Man blir bara trött!

Inte har det blivit bättre av att det har varit en del strul i skolan. Alla barn är inte snälla. Inte mot varann! Men man blir i alla fall glad när en lite tjej berättar att hon har gett sin prickigkorvsmacka till en kompis som hade glömt fika till utflykten. Att kompisen dessutom ääälllskade prickigkorv gjorde ju att flickan var ännu nöjdare över sitt hjältedåd. Tänk om alla kunde vara så snälla!

I morgon blir det  god mat och gammeldans på julfesten. Nu kan jag inte skriva mer med mitt bandagerade finger... 

Ha de´